Tjej i paris eller i köttdisken
Sent tal i Paris.
Könskriget som skakade Paris
En värld stadd i omvandling. Könsrollerna omprövas och litteraturen fylls av androgyner och transvestiter. Det är på liv och död. Och kampen fortsätter än i dag. Den 6 april inleds en rättegång i Paris som kommer att markera början till en ny era i relationen mellan kvinnor och män. Bland åhörarna trängs journalister, kändisar och författare: där sitter till exempel Alexandre Dumas den yngre, Kameliadamens författare.
Den anklagade, Marie Bière, var en sångerska som försökt döda sin älskare med tre pistolskott. Han hette Robert Gentien och gjorde bara som tusentals andra av dåtidens välbeställda unga män: skaffade sig en älskarinna från en annan samhällsklass i väntan på ett passande äktenskapligt parti Tomas Weber i Hjalmar Söderbergs Förvillelser är ett svenskt exempel. Robert Gentien ansåg sig ha uppfyllt alla krav på anständighet i och med att han betalat underhåll.
Men Marie menade att han behandlat henne och deras dotter kärlekslöst, han hade försökt få Marie att göra abort och ville aldrig se eller hålla i barnet. Dotterns plötsliga död gjorde Marie utom sig av sorg.
Hon hade tappat sin sångröst, förskjutits av föräldrarna, Robert hade tröttnat och hittat en ny: hon går ut och köper en revolver. Marie Bière levde inte alls upp till samtidens bild av en hålldam, hon var ohyggligt mån om sin värdighet, livrädd att verka kokett eller utmanande. Rättegången kom att handla mindre om mordförsöket än om sexuell etikett och det kvinnliga psykets gränser.
Kär i Paris – Wikipedia
Ett uppbåd av psykiatrins största namn kallas till vittnesbåset, däribland doktor Émile Blanche som vårdat författare som Gérard de Nerval och senare även Guy de Maupassant. Blanche och hans kolleger visar övertygande att Marie var ett rov för övermäktiga känslor, dels passionen till Robert, dels moderskänslorna. De överretade nerverna agerade på egen hand: det var med andra ord inte Marie själv som hållit i revolvern, hon var vid tillfället inte tillräknelig.
Marie Bière frikänns till publikens jubel och det juridiska systemet har fått ett nytt begrepp som skulle dominera de närmaste decenniernas rättsutövning: crime passionnel , passionsbrott. Fram till sekelskiftet kräver svarande inför brottsdomstolen i Paris att få sina brott kategoriserade som crimes passionnels. Rättsläkare och psykiatriker har fullt upp.
I stort sett samtliga mord begångna av kvinnor, men bara en tredjedel av mord begångna av män, räknas som passionsbrott under epoken. Kvinnor frias, män fälls — såvida männen mördat en otrogen hustru.
Svenska flickor i Paris – Wikipedia
Marie Bières frikännande var ett erkännande av passionen som en övermäktig kraft, starkare än lagen. Det gav kvinnan en ny värdighet, rätten till sina känslor — men domen låste också fast kvinnan vid rollen som dygdemönster. Vid passionsbrott dömdes man inte för det man gjort utan för den man var. Könskriget hade inte upphört utan bara bytt front.
Det var fortfarande en kamp på liv och död vi befinner oss i mitt i syfilisens storhetstid och sex med okända betraktas som en form av rysk roulett. Alexandre Dumas den yngre, som själv vuxit upp utan pappa, såg Maries historia i ett större samhälleligt perspektiv: omedelbart efter rättegången skrev han den provokativa Kvinnor som mördar och kvinnor som röstar.
Är kärleken patologisk? En nervsjukdom?
”Une femme fantastique” – på guidad tur genom kvinnornas Paris
En form av hypnos? Det var vad rättegången mot Marie Bière egentligen handlade om: svaret blev ett definitivt ja, och resultatet blev i viss mening att skyttegravarna grävdes ännu djupare mellan könen — kvinnan ansågs så känslomässigt styrd och otillräknelig att hon inte kunde hållas ansvarig för sina egna handlingar ens när hon sköt med pistol.
Det sista offret för just denna front i könskriget blir Gaston Calmette, Le Figaros chefredaktör: som ett led i kampanjen mot sittande regering har tidningen börjat publicera finansministerns amorösa korrespondens, och för att slippa få sina egna vidlyftigheter offentliggjorda köper ministerns hustru en revolver, övningsskjuter med gott resultat och stegar så upp på Figaros redaktion med vapnet dolt i den eleganta muffen.
Hon frikänns även hon; domen sammanfaller med första världskrigets utbrott, och Europa har skottlossning av helt annan kaliber att bekymra sig över de närmaste fyra åren. Åren fram till första världskriget har gått till historien som La Belle Époque , det långa sekelslutet i Paris — en epok som är aktuellare än någonsin som inspirationskälla till dagens design och mode, konst, film, teater och litteratur.
Det är en epok präglad av våldsamma motsättningar: Paris vid förra sekelskiftet är en värld stadd i drastisk omvandling, och alla hinner helt enkelt inte med.