Läkemedel som minskar yrsel
Migrän är en folksjukdom som även kan ge yrsel. Behandlingen utgörs av både livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling. Minst 10 procent av befolkningen, runt en miljon svenskar, har migrän. Majoriteten av dessa är kvinnor och huvudvärk är det vanligaste symtomet. Migrän kan också ge yrsel och balanspåverkan och är en vanlig orsak till återkommande yrselanfall, illamående, och känslighet för rörelser.
Patienter som tidigare bara har haft huvudvärksmigrän kan insjukna med yrselattacker utan huvudvärk. Detta kallas migränyrsel eller vestibulär migrän. Yrsel och rörelseintolerans kan förekomma mellan några minuter och upp till så länge som dygn.
Yrsel hos äldre – vanlig och behandlingsbar
Migrän förekommer genom hela livet men är vanligare i samband med hormonella förändringar som puberteten och klimakteriet. Vestibulär migrän är vanligt men förväxlas lätt med godartad lägesyrsel eller Ménières sjukdom. Symtomen uppkommer vanligtvis i yngre medelåldern. Typiska symtom på vestibulär migrän är återkommande episoder med yrsel, illamående och känslighet för rörelser som kan vara mellan några minuter upp till ett dygn.
Under efterföljande dygn kan det förekomma nedsatt balans, ostadighet och illamående. Ofta finns det samtidigt en överkänslighet för starkt ljus, ljud och starka dofter. Hörselsymtom med lockkänsla eller nedsatt hörsel kan förekomma. Kvarstående hörselnedsättning som vid Ménières sjukdom ses inte. Det finns inga specifika undersökningar eller prover som ger diagnos.
Läkemedelsutlöst yrsel
Ta anamnes för huvudvärksmigrän och efterfråga om patienten lider eller lidit av åksjuka vilket är vanligt. Om tillståndet är svårt att skilja mot Ménières sjukdom kan man överväga att göra hörselprov och kaloriskt prov för test av laterala båggångens retbarhet. Testen ska vara utan anmärkning vid vestibulär migrän. Diagnosen ställs på basen av typiska symtom samt att undersökningen har uteslutit andra yrselsjukdomar.
Funktionell yrsel - behandling
Triptaner som ofta används vid huvudvärksmigrän, används normalt inte vid yrselmigrän. Vid täta attacker kan migränprofylaktisk behandling vara motiverad som vid huvudvärksmigrän. Livsstilsförändringar är av vikt, med fokus på regelbunden och tillräcklig sömn, minska stress och potentiella triggers. Vid behandling med metoklopramid och ondansetron finns en risk för extrapyramidala rörelsestörningar särskilt vid långvarig behandling och hjärtrytmrubbningar särskilt vid intravenös behandling.
De vanligaste biverkningarna av dimenhydrinat med cinnarizin är trötthet och muntorrhet men allvarliga biverkningar är ovanliga. Riskerna med läkemedel mot illamående och yrsel är generellt låga och nyttan kan anses överväga dessa. Börja alltid med låg dos och undvik regelbundet intag. För biverkningar av migränprofylaktisk medicinering. Patienter med migränyrsel följs upp på samma sätt som patienter med huvudvärksmigrän.
Läkemedelsbehandling ska alltid följas upp regelbundet med kontroll av effekt, bieffekter och följsamhet.
Migränyrsel
Föregående sida Godartad lägesyrsel. Nästa sida Vestibularisneurit. Vi läser allt som skickas in, men eftersom dina synpunkter är anonyma kommer vi inte att skicka något svar till dig. Läkemedelsboken vänder sig framför allt till dig som är specialist i allmänmedicin, läkare under specialiserings- eller allmäntjänstgöring, studerande inom medicin och farmaci, men också till dig som är läkare i behov av råd vid medicinska problem utanför den egna specialiteten.
Om du är en av dem som Läkemedelsboken vänder sig till vill vi gärna veta vad du tycker om webbplatsen och dess innehåll. Om du vill få svar från oss behöver du använda Läkemedelsverkets ordinarie kontaktvägar som du hittar på sidan Kontaktuppgifter.