Går myntans rötter djupt
Rötternas grundläggande funktion är att försörja en växt med vatten och mineraler. Enkelt kan tyckas. Men växternas rotsystem är mer fascinerande än man kanske kan tro.
Torka mynta - så här gör du
Rötternas trådar bidrar till en porositet i jord som gör att vatten kan tränga ned i marken och det skapas en miljö kring rötterna som många mikroorganismer är beroende av. Kraftiga rotsystem är dessutom, som bekant, ett viktigt hinder mot erosion i känsliga marker. De grövre rötterna, mer än ett par cm i diameter, fäster trädet i marken och skapar en stabilitet.
De finare klenare rötterna förgrenas ut i finrötter som är mindre än 2mm tjocka. Ytterst på rötterna finns så kallade rothår, encelliga strukturer som ökar rotens förmåga att ta upp vatten och mineral från marken. Många växters rotsystem samverkar dessutom i symbios med mikroorganismer i marken, till exempel med skogssvamparnas mycel i det som kallas mykorrhizan.
Allt om mynta och dess odling
I ett komplext biologiskt system sker en samverkan där svamparna hjälper växten att få tillgång till mer näringsämnen och vatten i utbyte mot kolhydrater från trädets rotsystem. Rötternas form, storlek och utbredning varierar väldigt mycket, även inom en art. Man kan mycket förenklat säga att rötterna söker sig dit där det finns näring och syre. Vad gäller horisontell utbredning brukar man säga att rotsystemet är ungefär lika brett som trädet är högt.
Om du ska gräva och vill skydda ditt träd så bör du också hålla dig någon meter utanför trädets krona, i många fall sträcker sig alltså rotsystemet längre än så. Djupet och utbredningen vertikalt beror på art men också på förhållanden i marken. Jordens täthet och vattenhållande förmåga är nyckelegenskaper för hur djupt trädets rötter söker sig, rötter behöver till exempel syre så de går inte ner i syrefattig mark.
Även grundvatten-nivån spelar roll för rotsystemets storlek och djup. Finns det berg, sten eller konkurrens från andra rötter så påverkar det också rotsystemets utbredning. Under 40 år dokumenterade den österrikiske botanisten Prof. Lore Kutschera och kollegor vid Pflanzensoziologisches Institut i Österrike rotsystemen hos vanliga europeiska växter.
Pilträdets rötter - Trädgårdsforumet
Arbetet blev till 7 volymer av en fascinerande rot-atlas med fler än tusen upptecknade rotsystem. Varje teckning föregicks av mödosamma rotsystemsutgrävningar där de följde rotens väg genom marken, med spade och arkeologi-verktyg. De dokumenterade de intrikata rötterna och tecknade och fotograferade de kompletta rotsystem.
Granen Picea abies är vårt vanligaste skogsträd och finns över hela landet. Omkring arter lever i och kring granen och den sägs vara den svenska växt som är livsmiljö för flest andra arter. Av dessa är nästan specialiserade på just gran. Granens rotsystem är normalt bredd och grunt. Det grunda rotsystemet gör att förankringen i marken inte är lika fast som till exempel tall, därför är granen ett vanligare vindfälle skogsmark än tall.
Mynta – härligt frisk och god samt en riktig hälsobomb.
Man brukar räkna tallen Pinus Sylvestrus till ett av de mer stabila träden, det är inte så vanligt att hitta vindfällen av tall efter höststormen. Det beror på att tallen vanligtvis har ett djupare rotsystem än till exempel granen, bland annat har de ofta en ca 1m djup pålrot. Tallen kan växa på nästan all mark, den är väldigt flexibel och tålig.
Högstammig skog blir det framför allt på varm, torr och mager mark, du hittar ofta lingon och renlav i ljus tallskogar. Björkens Betula pendula rötter anses vara besvärliga, det är ett törstigt träd med mycket utbrett rotsystem och man får vara lite påhittig som trädgårdsodlare att få något att växa ordentligt kring en björk. Björkens rotsystem anses också vara besvärligt för till exempel dränering eller andra konstruktioner under mark.
Björkens rötter är ofta ytliga, som på teckningen, men i torra marker går de djupare, flera meter ner i marken. Rotsystemet är ofta mycket utbrett.