Luciafirande 1927 stockholms dagblad
Det svenska luciafirandet är en tradition som grundar sig i folktro , legender och historiska fakta. Den 13 december är magisk på något sätt. Då firar vi i Sverige minnet av en kvinna från den sicilianska staden Syracusa som blev kristen martyr redan år Denna Sankta Lucia är en av grunderna till våra dagars ljusfest. Men historien om vårt luciafirande är mer komplicerad än så läs mer här.
Luciadygnet var speciellt långt innan seden med Lucia kom. Dygnet räknades länge som årets längsta och mörkaste natt även om kalenderreformen år flyttade vintersolståndet till den 21 eller 22 december.
Lucia och varför vi firar högtiden i Sverige
Men man ändrar inte så lätt på gamla seder och bruk. Den 13 december skulle det vara extra festligt, samtidigt som man också ansåg att den natten var extra farlig. Övernaturliga krafter var aktiva och alla djur kunde tala. Men fest skulle det vara, och fest förr i tiden innebar för det mesta både mer och godare mat än den man fick till vardags - tre frukostar till exempel. Den första frukosten bestod oftast av en sup brännvin medan de båda andra var mer matiga, bland annat en bulle som var formad som en vagn med fyra hjul.
Lucia - Uppslagsverk
Grunden till luciafirandet i modern tid skapades i västra Sverige bland de mer välbärgade samhällsskikten. Den ljusprydda lucian som kommer med sin kaffebricka tidigt på morgonen dök först upp på herrgårdarna och slotten. Den tidigaste skildringen av ett svenskt luciafirande som finns bevarad är från på Horns boställe som ligger norr om staden Skövde i Västergötland.
I slutet av talet lanserades lucia på Skansen i Stockholm , men det skulle dröja ända tills innan luciafirandet blev riktigt folkligt. Då utlyste nämligen tidningen Stockholms Dagblad det allra första "luciavalet". Tävlingen blev jättepopulär och mängder av flickor ville vara med. När sedan lucia och hennes tärnor skapade det första moderna luciatåget och den första moderna luciakröningen, följdes det av massor med stockholmare och blev något av en riksnyhet i tidningarna.
Lucia – Wikipedia
Vårt moderna luciafirande med en ljusbärande lucia i täten för ett följe, sattes igång av Stockholms Dagblad Tidningen arrangerade då val av Sveriges lucia och genomförde därefter ett stort luciatåg genom staden. Luciafirandet var inriktat på välgörenhet, men valet av lucia blev något av en skönhetstävling. Det ansågs vara mycket fint att bli vald till Stockholms lucia.
Snart följde de flesta svenska städer och större samhällen efter. Alla ville ha sin egen lucia.
luciatåg - Högtider och traditioner
Skolorna tog också upp seden liksom många arbetsplatser runt om i landet. Då hade också lucia, som från början var ganska ensam, fått ett stort följe. Tärnor, stjärngossar, tre vise män, pepparkaksgubbar och tomtar. Allt det som vi numera förknippar med luciafirandet. Idag är lucia en viktig tradition för många.
För dem som har små barn börjar det med lucia hemma, sedan ska man till dagis eller skolan och sedan dyker hon ibland upp på arbetsplatsen. En lussekatt är en bulle av vetedeg som är gulfärgad av saffran. Vanligaste formen idag är ett S där ändarna har rullats ihop var för sig. Bullen är dekorerad med russin. Luciaseden har blivit en symbol för Sverige. Inget annat land förutom de övriga nordiska länderna har en tradition med en ljusdrottning som kommer med ljuset två veckor före jul.
Lucia är faktiskt en av Sveriges mest lyckade "exportprodukter".