Ger inte alltid vinst
Mats Larsson är professor och Tom Petersson docent i ekonomisk historia. Båda är verksamma vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet. De framhåller att företagens vinst har spelat en viktig roll i den så kallade svenska modellen, genom att mindre effektiva — det vill säga mindre vinstgivande — företag slagits ut. Vinsten har med tiden blivit allt viktigare som instrument för att styra utvecklingen av företagandet.
Mats: I det korta perspektivet förknippar vi vinst ganska tydligt med hur företag värderas, hur det går ekonomiskt. Det är bland annat en konsekvens av att vi har en större öppenhet i ekonomin nu än vad vi haft tidigare, och att vi har det man ibland kallar för kvartalskapitalism. Det gäller för företagen att kontinuerligt presentera ett gott resultat för att visa hur bra de är.
Tom: Vinst har alltid varit viktigt när det finns externa delägare i företag, jordbruk eller vad det än är. Det har att göra med aktiebolagsformen som när den antogs stadfäste vad vinsten kan och får användas till. Men även innan aktiebolagslagarna infördes formellt kunde företag ha externa delägare.
Företagens vinst och den svenska modellen
Dessa var oftast mest intresserade av vinsten och kanske inte lika mycket av den långsiktiga utvecklingen av bolaget. Mats: Till en början fanns det få aktiebolag och aktiebolagsformen användes då framförallt för att underlätta successionen, alltså arvet av själva företaget, inte nödvändigtvis för att sprida ägandet. Om man tittar på de 5—10 företag som senare registrerades på Stockholms fondbörs — som öppnade — är ägandet spritt.
De flesta aktiebolag som då bildades var fortfarande familjeägda, och de ville helt enkelt ha en fungerande arvssituation som gjorde att företaget kunde leva vidare. Varje delägare hade självklart också ett intresse av att bolaget gick med vinst, men de arbetade oftast med någonting annat samtidigt, de levde inte på aktieutdelning.
Ger Inte Alltid Vinst
Den stora förändringen kom under de sista årtiondena på talet och i början av talet. Mats: Vinsten är det som skapar möjligheter för investeringar. Utan vinst, utan banksystem och utan marknad har du inga pengar att expandera eller göra nya investeringar för. Många gånger är det vinstens främsta syfte. Tom: Vinst är också ett mått på effektivitet.
Därför borde på ett eller annat sätt alla ekonomiska organisationer sträva efter vinst ur det perspektivet. Ur samhälleligt perspektiv är vinsten bara ett medel, inte ett slutmål. Tom: Mycket av den svenska modellen går ut på att mindre effektiva företag bör slås ut. Den solidariska lönepolitiken byggde också på det.
Ger Inte Alltid Vinst 15 Bokstäver
I och med att lönerna skulle vara desamma i en hel bransch slogs de minst effektiva företagen ut, och därmed uppstod en omsättning på företag. Det tillkom nya företag som var mer effektiva. Två av LKAB:s anställda under tidigt tal. Mats: På riktigt lång sikt är det svårt att se att vinsterna som tas ut har blivit större. Det beror också på vilka nedslag man gör.
Enskilda år kan det bli väldigt höga vinster och andra år blir det betydligt sämre, men långsiktigt står vinsterna i en ganska tydlig relation till storleken på det egna kapitalet. Det brukar de normalt sett göra. Det är vanligt med en avsikt att ha en vinstnivå som motsvarar 15—20 procent av aktiekapitalet eller något liknande. Av någon anledning brukar företagen hamna just där, och det har inte förändrats speciellt mycket.
Jag tror synen på vinstnivån har varit ganska konstant de senaste 30—50 åren. Mats: Det företag som har haft den största vinsten i relation till sitt aktiekapital under tre av fem nedslagsperioder vi undersökt var LKAB. LKAB var då delägt av staten och Grängesbergsbolaget, och ingen av dem ville utöka aktiekapitalet.