Varför tar inte tarmen upp näring efter strålning
Skriven av Madeleine Salomon 29 oktober Inlagd i Tjocktarmscancer. Trots att dagens strålbehandlingar har hög precision jämfört med tidigare, så påverkas ändå frisk vävnad i eller kring strålfältet. I en studie vid Göteborgs universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för onkologi, som publicerats i eBioMedicine, en dottertidskrift till The Lancet , har forskare upptäckt en tidigare okänd bieffekt av strålbehandling mot nedre delen av buken.
Strålbehandling mot bäckenområdet påverkar dessa slemlagret så att bakterier kommer i kontakt med celler i tarmens yta. Detta skulle kunna vara en orsak till den låggradiga inflammation som forskarna såg i den del av tarmen som utsatts för strålning under cancerbehandling flera år tidigare. I studien har 28 personer, varav 24 canceröverlevare ingått. Fyra personer utgjorde kontrollgrupp och hade inte genomgått strålning.
De som genomgått strålbehandling hade som tidigast behandlats för cancer två år innan studiestart och som längst så sent som tjugo år innan.
Tarmbesvär efter strålbehandling
Mediantiden för personerna i studien var fem år efter avslutad strålbehandling. Studien på tarmbiopsierna är en fortsättning på den mångåriga enkätforskning på strålbehandlingens seneffekter som gjorts på BäckenCancerRehabiliteringen, en specialiserad klinik på Sahlgrenska sjukhuset som leds av universitetssjukhusöverläkare och docent Karin Bergmark, medförfattare till artikeln.
Hon berättar att man såg tecken på denna låggradiga inflammation hos samtliga individer, men hon påpekar att man inte vet om inflammationen ger upphov till någon eller några av de tarmbesvär som denna patientgrupp kan utveckla. Det är dock vanligt att patienter som strålats för cancer i till exempel livmoderhals, prostata eller ändtarm upplever tarmproblem många år efter avslutad behandling.
Det kan vara trängningar eller diarréer upp till 15 gånger eller mer per dag. Bland studiepersonerna fanns både patienter som fått traditionell strålbehandling och de som fått målriktad strålbehandling, IMRT. Den låggradiga inflammationen fanns i bägge grupper. Nästa steg är att ta reda om, och i så fall vilka, tarmsymptom som orsakas eller påverkas av den låggradiga inflammationen. Vi vet dock inte om det finns symptom som är kopplade till denna inflammation.
Men det pågår forskning om hur tarmens motståndskraft mot strålbehandling kan stärkas, så att långvariga symptom kan lindras eller kanske helt förhindras. Vi vill också fånga upp de som har problem tidigt och försöka motverka uppkomsten av till exempel fibros, säger Cecilia Bull. I en omfattande studie testas nu hur man kan stärka den skyddande slembarriären genom att tillföra extra kostfiber i kosten innan strålbehandlingen påbörjas.
Kosttillskottet tas sedan under hela strålbehandlingen och en månad efter.
Tarmen kan påverkas lång tid efter strålbehandling
Men det finns inte tillräcklig kunskap kring hur och om kosten påverkar tarmhälsan hos de som genomgår strålbehandling mot bäckenområdet, säger Cecilia Bull. Ambitionen är att kostråden skall stärka tarmens motståndskraft så att tarmhälsan bevaras efter strålbehandlingen. Detta är viktigt, inte bara för tarmhälsan skull utan även för att själva strålbehandlingen skall kunna ges så effektivt som möjligt, säger Cecilia Bull.
Kristian Lund Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Nina Vedel-Petersen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Marianne Østergaard Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Kundansvarig, Sverige Annika Östholm Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Bo Karl Christensen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Skip to main content.
Cecilia Bull.
Tarmpåverkan många år efter strålbehandling
Chefer Chefredaktör och ansvarig utgivare: Kristian Lund Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Chefredaktör: Nina Vedel-Petersen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Kommersiell chef Marianne Østergaard Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Journalister Ann Fernholm.