podcraw.pages.dev


Företagsbot syfte

Sverige har haft historiskt svårt att effektivt hantera sanktioner mot juridiska personer där brott har begåtts i företagens verksamhet. Svenska åklagare kan inte, som kollegor på flera håll ute i världen, åtala juridiska personer.

Företagsbot och personligt ansvar – när kan det utdömas?

Efter många turer infördes för snart 40 år sedan bestämmelserna om företagsbot — ett institut som allt sedan dess har varit omdiskuterat. Christer B Jarlås är åklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Han drev det åtal som har föranlett den största företagsboten någonsin i Sverige — 6 miljoner kr — efter att en raserad järnvägsbro över Älandsfjärden i maj kostade två personer livet och skadade tre andra.

Han konstaterar att företagsböter i praktiken ofta är den enda sanktionen för brott i näringsverksamhet — men att det följderna skiljer sig åt. Det är inte rättvist på något sätt", skriver han i en betraktelse över företagsbotens historia och ställning. Tillkomsten av systemet med företagsbot motiverades med att det då gällande sanktionssystemet ansågs otillräckligt för att komma till rätta med brott i näringsverksamhet prop.

Men det tog väldigt många år för att företagsboten skulle börja få betydelse. De första tjugo åren hände inte så mycket och de få ärenden som Riksåklagaren förde upp till Högsta domstolen blev ogillade.

  • Brb Syfte och frågeställning Syftet med min uppsats är att beskriva och analysera hur miljöåklagarna tillämpar reglerna om företagsbot enligt 36 kapitlet 7 § Brottsbalken (BrB) i relation till åtalsprövningsregeln i 36 kapitlet 10 a § BrB. Medveten om att företagsboten har andra intressanta aspekter har.
  • Näringsförbud För att öka användningen av företagsbot har Åklagarmyndigheten vidtagit olika åtgärder, bl.a.
  • Strafföreläggande Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att utreda om den rättsliga prövningen av företagsbot uppfyller de krav på rättssäkerhet som rimligen bör ställas i dessa situationer, givet de säregenheter som är förknippade med företagsbot och dess natur av att utgöra en särskild.
  • Förhöjd företagsbot Företagsbot.


  • företagsbot syfte


  • Först från och med ändringarna år började användandet av företagsboten långsamt ta fart, en utveckling som påskyndades efter som en konsekvens av bildandet av Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Fram till hade det personliga ansvaret företräde även beträffande brott som begåtts i näringsverksamhet, efter genomförda lagändringar gavs istället företagsboten företräde.

    Efter de senaste ändringarna har det personliga ansvaret fått en viss ökad betydelse igen; även om något genomslag i praxis ännu inte kan märkas. Företagsboten i 36 kap BrB är inte konstruerad som en påföljd för brott 1 kap 3 § BrB utan som en särskild rättsverkan av brott 1 kap 8 § BrB och boten skulle egentligen utgöra ett komplement till det personliga straffansvaret.

    Företagsbot och personligt ansvar – när kan det utdömas?

    En särskild rättsverkan är ju per definition en följd av ett brott. Det måste alltid kunna visas att ett brott är begånget för att talan om företagsbot ska kunna föras. Det krävs dock inte att någon person lagförs för brottet eller ens identifieras. Reglerna om företagsbot i 36 kap brottsbalken har en obligatorisk utformning vilket innebär att åklagarna ska föra talan om företagsbot när rekvisiten bedöms vara uppfyllda.

    Företagsbot – är det ett straff, en sanktion eller en

    Något det nog på många håll syndas ganska mycket emot. En särskild åtalsprövningsregel finns i 36 kap 10 a § BrB, där det anges att om ett brott som kan föranleda talan om företagsbot har begåtts av oaktsamhet och inte kan antas föranleda annan påföljd än böter, får brottet åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.

    Detta har i praktiken fått den betydelsen att för många, antagligen de flesta, brott i näringsverksamhet blir företagsboten den enda sanktionen för brottet. Åtalsprövningsregeln har som nämnts fått ett mycket stort genomslag; åtminstone för vissa brott. Från att det utfärdades noll företagsböter för arbetsmiljöbrott så handlade om 49 lagföringar med företagsbot. Det senaste året kom antalet lagföringar med företagsbot att bli mer än dubbelt så många.

    De aktuella bestämmelserna återfinns i 36 kap. Enligt 7 § ska företagsbot åläggas för brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet om det för brottet är föreskrivet strängare straff än penningböter och näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen har kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Företagsbot ska också åläggas om brottet har begåtts antingen av en person i ledande ställning grundad på en befogenhet att företräda näringsidkaren eller att fatta beslut på näringsidkarens vägnar eller av en person som annars har haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten.

    Företagsbot ska inte åläggas om brottsligheten varit riktad mot näringsidkaren. Tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot utvidgades från genom att företagsbot, utöver i näringsverksamhet, även ska kunna åläggas för brott som har begåtts i utövningen av sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet. Med detta avses bl. Företagsbot ska även kunna åläggas för brott som har begåtts i utövningen av annan verksamhet som ett företag bedriver, om brottet har varit ägnat att leda till en ekonomisk fördel för företaget.

    När företagsbot ska åläggas krävs att ett sanktionsvärde fastställs. Företagsboten ska enligt 36 kap 8 § BrB fastställas till lägst femtusen kronor och som högst tio miljoner kronor. När storleken av boten bestäms ska enligt 36 kap 9 § BrB, med beaktande av straffskalan för brottet, särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten har medfört samt till brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten.

    I 36 kap 10 § BrB finns regler om jämkning och eftergift av företagsbot. När ett företag ska åläggas företagsbot för flera brott ska rätten bestämma en gemensam företagsbot för den samlade brottsligheten. Det har pågått en diskussion om storleken på ålagda företagsböter, om de svenska företagsböterna är för låga och att beloppen inte är avskräckande nog.