Hur såg man förr i tiden på människor med funktionsnedsättning
Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar. Att vara funktionsnedsatt under talet handlade inte bara om utsatt och socialt utanförskap. Helena Haage, Umeå universitet, visar i sin avhandling att de funktionsnedsatta utgjorde en brokig skara människor med vitt skilda levnadsbanor. Genom att belysa levnadsvillkoren för funktionsnedsatta människor i förfluten tid kan mekanismer bakom utanförskap identifieras, som kan vara gällande för människor med funktionsnedsättningar även idag.
Funktionsnedsatt på 1800-talet – inte bara en eländig historia
Levnadsbanorna tecknades med hjälp av de spår som dessa människor lämnat i kyrkoböckerna, ifall de fick ett arbete, gifte sig och bildade familj, men också när de dog, säger Helena Haage. Digitaliserade kyrkoböcker Kyrkoböckerna, som utgjort grund för studierna, är digitaliserade och länkade på individnivå av Demografiska Databasen vid Umeå universitet. Underlaget som studerats omfattar över 36 observationer både från individer med funktionsnedsättningar och utan, vilket möjliggjort jämförelser av levnadsbanor.
Deras livskamrater var oftast en person utan funktionsnedsättning, i ungefär samma ålder och i stor utsträckning med samma socio-ekonomiska bakgrund. Funktionsnedsatte en heterogen grupp förr När flera livshändelser, som att få arbete, gifta sig och få barn, studerades samtidigt framkom att det fanns funktionsnedsatta människor som uppnådde levnadsbanor där alla tre händelserna inträffade, men i en lägre utsträckning än de utan funktionsnedsättning.
Avhandlingen visar att de funktionsnedsatta männen och kvinnorna som levde under talet utgjorde en mycket heterogen grupp av människor, med olika hinder och möjligheter i livet, där både deras kön och typ av funktionsnedsättning verkar ha haft stor betydelse. Avhandlingen: Disability in individual life and past society: life-course perspectives of people with disabilities in the Sundsvall region of Sweden in the nineteenth century.
Kontakt: Helena Haage, helena. Om disputationen: Disputationen äger rum kl.
En historisk överblick
Opponent är Luciana Quaranta, doktor i ekonomisk historia vid Centrum för ekonomisk demografi, Lunds universitet. Upp till var tredje kvinna i fertil ålder lider av så allvarliga premenstruella störningar att det påverkar arbetsliv, relationer och långsiktig hälsa. Det visar en av få studier om hur PMS drabbar kvinnors liv. Personer med IBD, inflammatorisk tarmsjukdom, drabbas oftare av spondylartrit — ett tillstånd som orsakar smärta och stelhet i lederna.
Leva med funktionsnedsättning förr
Sambandet är starkt, enligt en doktorsavhandling från Örebro universitet. Ett svårt sjukdomsbesked drabbar hela familjen. Nu visar en studie från Stockholms universitet att risken för psykisk ohälsa ökar om en syster eller bror drabbas av cancer. En ny teknik kan få betydelse för att motverka infektioner när olika implantat opereras in i kroppen. Metoden som utvecklats på Chalmers går ut på att belysa och värma upp små guldstavar på implantatens yta.
De fungerar ungefär som en stekpanna där bakterierna hettas upp och dör.
Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev! Bild: Wikimedia Commons. Artikel från Umeå universitet Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Använd gärna vår sökfunktion! Frågan är befogad 29 oktober Upp till var tredje kvinna i fertil ålder lider av så allvarliga premenstruella störningar att det påverkar arbetsliv, relationer och långsiktig hälsa.
Autoimmuna sjukdomar. Psykisk hälsa Cancer. Infektioner Nanoteknik. Visa fler artiklar. Nyhetsbrev med aktuell forskning Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Jag vill prenumerera. Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.