Besöka vård pga ensamhet
För att du ska få den bästa användarupplevelsen rekommenderar vi dig att använda den senaste versionen av någon av de vanligaste webbläsarna Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox.
Tillsammans minskar vi ofrivillig ensamhet
Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gällande standarder, i stället för att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webbläsare. Folkhälsomyndigheten har kartlagt den ofrivilliga ensamheten och ska föreslå en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser. Uppdraget ska vara klart senast 1 februari Filmen ger kort information om vårt regeringsuppdrag inom ofrivillig ensamhet, varför frågan är viktig att belysa, några konsekvenser samt exempel på insatser och vad man kan göra själv för att minska ofrivillig ensamhet.
Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och öka kunskapen om ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser. Utifrån resultatet av kartläggningen ska Folkhälsomyndigheten föreslå en nationell strategi för hur arbetet med att förebygga och minska ofrivillig ensamhet kan intensifieras och vidareutvecklas. Strategin ska beskriva hur regeringen och olika myndigheter kan arbeta för att minska ensamhet i Sverige, men också hur regioner, kommuner, civilsamhälle och näringsliv kan bidra.
Folkhälsomyndigheten samverkar med Socialstyrelsen i uppdraget, samt inhämtar regelbundet i samverkansmöten kunskaper och erfarenheter från 14 andra myndigheter, samt Sveriges Kommuner och Regioner SKR. Folkhälsomyndigheten samråder även med andra myndigheter vid behov, samt civilsamhällesorganisationer, regioner och kommuner, samt näringsliv.
Kartläggningen — den första delen av arbetet — publicerades 1 mars Den innehåller statistik som visar på förekomsten av ofrivillig ensamhet i Sverige, både i befolkningen i stort och i olika befolkningsgrupper. Vi beskriver också vad olika samhällsaktörer gör för att motverka ofrivillig ensamhet. I kartläggningen ingår även en sammanställning av internationell forskning om ensamhetens orsaker och konsekvenser, samt en sammanfattning av de strategier mot ensamhet som finns i England, Danmark och Nederländerna.
Den 27 juni publicerade vi det första av fyra faktablad som uppmärksammar vikten av att motverka ensamhet. I faktabladet "Ensamhet kan påverka hälsan" lyfter vi kortfattat fram delar av den tidigare publicerade kartläggningen. Vi arbetar nu med att ta fram förslag till den nationella strategin som ska lämnas in senast 1 februari I detta arbete ingår att föra dialog med många olika grupper i samhället för att förstå mer kring vad som efterfrågas, men också för att inhämta kunskap kring hur olika samhällsaktörer kan bidra i arbetet.
Vi bedriver även internationell samverkan, bland annat med WHO, samt har stöd av SBU i arbetet med att utvärdera insatser för att motverka ofrivillig ensamhet. Syftet med strategin är att skapa förutsättningar som kan stärka och utveckla arbetet mot ofrivillig ensamhet, samt bidra till ett mer inkluderande samhälle där relations- och gemenskapsperspektiv inkluderas i folkhälsopolitiken.
Möjliga synergier med andra strategier ska också undersökas, inte minst förslaget om en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Myndigheter vi regelbundet samverkar med och inhämtar kunskaper ifrån Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Barnombudsmannen, Boverket, Forskningsrådet för hälsa arbetsliv och välfärd, Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kommuner och Regioner, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens kulturråd, Statens medieråd, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Statens skolverk.
Ofrivillig ensamhet innebär att ens sociala relationer inte är på det sätt man önskar.
Det kan handla om att man vill ha fler eller djupare relationer. Det finns olika typer av ensamhet; social, emotionell och existentiell. Filmen beskriver vad ofrivillig ensamhet är och olika typer av ensamhet. Ensamhet kan vara självvald och positiv eller ofrivillig och negativ. Den ofrivilliga ensamheten kan se ut på olika sätt.
Ensamhet och isolering vanligast bland unga och de äldsta
Sociala relationer är viktiga för vårt allmänna välbefinnande och vår hälsa, men behovet av att träffa andra är individuellt. De flesta människor trivs bra med att ibland vara på egen hand, ensamheten kan ge tid för återhämtning och reflektion och upplevas som positiv. Ofrivillig ensamhet kan däremot upplevas som besvärande och leda till fysisk och psykisk ohälsa. Ofrivillig ensamhet ser ut på olika sätt och definieras ofta som en skillnad mellan önskad och faktisk nivå av sociala relationer.
Så påverkas vår hälsa av ensamhet
Det handlar både om antalet relationer vi har och om kvaliteten i relationerna. Ofta skiljer man mellan tre former av ofrivillig ensamhet:. De olika formerna av ensamhet hänger delvis ihop.