Hur kommer ddt ut
På uppdrag av Richertska forskningsstiftelsen har Sweco tagit fram en framtidsstudie om hur Sverige kan se ut om 30 år. Nej, givetvis inte, men vi kan utgå från den kunskap vi har och se vad den leder till. Här kan du läsa om några av de scenarier Swecos experter förutspår inom olika områden. Vi samlade experter inom olika områden, såsom samhällsanalys och stadsutveckling, transport, miljö, digitalisering och energi.
Vi såg till att det blev en blandning av kvinnor och män i olika åldrar, och bjöd även in en årig student som kunde representera den yngre generationen som ännu inte kommit ut i yrkeslivet. Under en heldag spånade experterna utifrån olika trender, vägval, kompetenser och erfarenheter. Vi utgick från att mänskligheten har lyckats hantera klimatutmaningen på ett ansvarsfullt sätt, och att demokrati och integration inte har fallerat.
Insektsgiftet DDT används igen
Vi fokuserade på hur vi kommer att organisera oss, och vilken konsekvens teknikutveckling och artificiell intelligens kan få i framtidens samhälle, säger Frida Karlge, gruppchef TransportInnovation och uppdragsledare för framtidsspaningen. I framtidens samhälle delar och tänker vi cirkulärt genom att ta del av jordens tillgångar så att det räcker till alla och så att vi inte äventyrar vår framtid.
Avfall existerar inte längre utan allt vi producerar och tillverkar återförs in i systemen för att tas tillvara på och få nytt liv. Artificiell intelligens AI har frigjort resurser så att människors sysselsättning förändrats och ger mer tid för kreativitet, humanitet och annat vi mår bra av. Vi lever längre. Individualismen har peakat och att mätas på prestation har ersatts med inre motivation och en känsla av samhörighet.
Vi är inte våra yrken utan människor, med mer tid för tanke och reflektion.
DDT och PBC
Teknikutvecklingen och digitaliseringens exponentiella tillväxt har skapat goda förutsättningar och gemensam kunskap, förståelse och insikt har väglett oss i hur de används på bästa sätt. Vi agerar i ett globalt sammanhang där vi når hela världen oavsett var vi befinner oss, säger Frida Karlge. Experterna kunde se två scenarier för hur samhället kan utveckla sig i framtiden; det glokala och det urgala alternativet.
I båda scenarierna är samhället om 30 år präglat av hållbarhet, digitalisering och globalisering, men utifrån de geografiska förutsättningarna lokalt kontra urbant skiljer sig de två scenarierna åt. I det urbana globala samhället har urbaniseringen fortsatt och vi människor bor i storstadsregionerna.
Hur kommer svenska språket att se ut om 100 år
I det globaliserade lokala samhället har urbaniseringen avtagit när digitaliseringen möjliggör att jobb, kultur och service inte längre är kopplat till städerna, utan människan kan bo var som helst och ändå ta del av det mesta. Hur digitaliserat är samhället om 30 år och vilken plats tar artificiell intelligens? Våra experter ser att AI kan ersätta många processer i det urgala scenariet där människorna samlats i städer och delar sin data med varandra, medan AI har en mer kompletterande roll i det glokala scenariet där bara viss data är tillgänglig.
Hur påverkas då våra dagliga liv av digitaliseringen?
Samhället om 30 år
Våra experter ser att AI i framtiden har frigjort resurser så att människors sysselsättning förändrats och vi har fått mer tid för kreativitet, humanitet och annat vi mår bra av. Vi lever därför längre. Staden planeras, byggs, optimeras och förvaltas också med hjälp av artificiell intelligens. Med hjälp av input från medborgare och näringsliv skapas ett samhälle som tilltalar flertalet invånare.
Det finns även möjlighet att välja algoritm utifrån en specifik arkitekt eller planerare. Vid om- och nybyggnad används material som går att underhålla, förnya och förvalta på ett bra sätt. De skapas i staden och med hjälp av ny teknik såsom 3D-printrar och robotar. Med hjälp av chip-implantat både i kroppen och i munnen får vi enkelt reda på vad saker och ting innehåller och om maten vi äter har de näringsvärden vi behöver.
I det urgala samhället skapar täthet, centralisering och storskalighet möjligheter att optimera och effektivisera när det gäller energisystemet. Att skapa incitament för beteendeförändringar underlättas genom styrning i det centraliserade systemet. Vi kan inte längre ta energi för givet utan behöver i flera fall planera vår användning, vilket underlättas genom till exempel avancerade och användarvänliga monitorer.
Energisystemet är fritt från utsläpp av växthusgaser då förnybar produktion genomsyrar hela systemet, men även då digitaliseringen hjälpt oss att styra efterfrågan efter produktion.