Luftspalt tak motstånd
Ventilerad konstruktion
Luftspalten är en traditionell del av fasader med panelbeklädnad, men på senare år har fokus på luftspaltens benämning och huvudsakliga funktion ändrats. Från ventilation och luftrörelser till tryckutjämning, kapillärbrytning och dränering. Detta är helt rätt eftersom slagregn är den största fuktpåverkan en fasad utsätt för. Vi har tittat närmare på olika förutsättningar för luftspaltens utformning i fasader med olika typer av fasadpanel.
Stående träpanel har horisontell spikläkt som ger ett vist hinder för dränering. Slagregn måste då ha möjlighet att rinna framför eller bakom spikläkten. I fasader med lockläktspanel har man ofta klarat sig med en spikläkt med lutande ovansida mot panelen varvid springor i lockläktpanelen ger dräneringseffekten. Men finns det inte tydliga springor i lockläktpanelen eller om fasaden är särskilt slagregnsutsatta finns alternativet att bygga in en luftningsläkt eller distansplattor mellan underlaget och spikläkten.
Mellan spikläkten och vindskyddet ska fästas vertikal luftningsläkt eller distansplattor av till exempel 8 mm board för att säkra luftningen och hindra vatten på spikläktens ovansida att tränga in i och skada väggkonstruktionen. Detta är särskilt viktigt vid lockläkts- och spontad panel. I lockpanelen anses luftningen kunna tillgodoses genom själva konstruktionen med panel och spikläkt.
Fasadens luftspalt, benämning och funktion
I det fall särskild läkt eller distansstycken används bakom spikläkten bör spikläktens tjocklek vid platsbyggda ytterväggar uppgå till minst 34 mm för att läkten ska kunna spänna fritt. Även AMA Hus anger att man ska använda luftningsläkt i slagregnsutsatta lägen. I praktiken är det dock svårt att avgöra om en fasad kommer utsättas för slagregn eller inte. Byggnader med mer än ett våningsplan kommer alltid vara mer utsatta för slagregn högre uppe än byggnader med endast ett våningsplan pga.
Att de inte skyddas av takutsprång och lä från omgivningarna. Därför bör man montera luftningsläkt i fasader med stående panel om fasadpanelen inte ger med tydlig dräneringseffekt. I fasader med stående lockläkt beklädnad ska man vara särskilt uppmärksam på att slagregn inte tränger in bakomliggande stomme.
Luftspalt för bra fasadventilation
Om avståndet mellan lockläktpanelen och stommen enbart utgörs av spikregeln blir luftningsregeln allt mer betydelsefull för fuktsäkerheten. Tidigare har man ansett att springorna mellan panelbrädorna svarar för denna luftning. På senare tid har man fört ut spikläkten från stommen genom att använda luftningsläkt. Det har även fördelen att vatten som tränger in bakom lockläkten inte kan bli stående på spikläkten och tränga in i väggen.
Ett alternativ för att undvika att vatten tränger in i väggen, är att utforma spikläktens översida lutande ut mot panelen. En ovanlig, men inte desto mindre intressant, variant av lockläktspanel är den omvända lockläktspanelen. Bottenbrädor ges samma dimension som lockläkt men monteras här mot spikläkten.
Locket utgörs av en bräda med dimension som en vanlig panelbräda. På samma sätt som redovisas för lockpanelen timmermanspanelen , klaras den vertikala luftningen av spalten bakom lockbrädorna. En vertikal luftningsläkt bakom spikläkten förbättrar dock luftningen ytterligare. Se till att utforma konstruktionen så att avrinning av regnvatten underlättas.
Ventilerad luftspalt i yttervägg : luftomsättningar och konvektiv fukttransport
I fasader, där det finns dränerande och fuktavvisande fasadisolering som Isover Fasadskiva 30, Fasadskiva 32 eller Fasadboard 33, ger denna isolering ett stomskydd genom sin tjocklek, fiberstruktur och impregnering mot fukt samt isoleringsförmåga. I den typen av lösningar är luftningsläkten mindre viktig. Fokus på slagregnsskyddet bli då god avrinning kring dörrar och fönster samt andra genomföringar.
Om inte avrinningen fungerar kommer först och främst ändträ t. Vertikalt snitt av förslag till fönsterdetalj i fasad med oklädd fasadisolering och bakomliggande vindskyddsskiva. Vänstra bilden visar färdig detalj.